travelbug

Stan Products                        © Stig Hägglund (2012)

Resa i Södra Kaukasus

16 oktober – 4 november 2012

Preludium

Höst och dags att ensam ge mig ut i världen igen: Utforska nya länder - nya för mig; kanske fördjupning i något land jag varit i förut. I våras var det Arabiska halvön som gällde i tre veckor: Förenade Arabemiraten, Oman och Qatar. Mycket givande, men helt vitt, ingen öl på puben där inte. Strikt muslimskt.

Därhemma väntade min hustru Katarina och barnen Viktoria och Anna och hunden Nikko och saknaden efter dem kunde ibland kännas extra, särskilt mot slutet. Min äldsta dotter Helena hade sedan flera år en egen familj och var härdad sedan faderns ensamresor i hennes ungdom.

Viktoria och Anna var bägge i tonåren och skulle sannolikt inte lida så mycket av faderns frånvaro den här gången, kanske mera då Nikko, omplaceringshunden från Irland, men samtidigt var han en stor tröst för familjen. Mycket extrajobb skulle hustrun få, som dessutom hade en krävande chefsroll på arbetet. Hon skulle nog lida mest av min frånvaro.

Nu skulle jag satsa på Södra Kaukasus. I första hand till Georgien, det mest lättillgängliga och även mest lockande av de tre länderna. Armenien krävde visum, men borde också gå att besöka. Det svåraste var det tredje landet, Azerbajdzjan, som förutom en skyhög visumkostnad dessutom krävde en särskild inbjudan. Armenien och Azerbajdzjan var dessutom ännu i krig mot varandra även om det var vapenstillestånd. Det gjorde att ett besök i det ena av länderna kunde hindra ett besök i det andra. Det där skulle jag forska närmare i när jag kommit till Tbilisi. Via Internet var det märkvärdigt svårt att få svar på några frågor.

En extra poäng under denna resa var att jag bokat tur och retur med Air Baltic Riga – Tbilisi – Riga och till Riga skulle jag ta mig med båt via en kryssning med Tallink. Och till hemresan, som också var en kryssning skulle min hustru dyka upp och vi kunde ha en romantisk återförening på fartyget, se lite av den Lettiska huvudstaden och handla julspriten då en buss sedan väntade på oss i Värtahamnen!

Dag 1

Tisdag 16 oktober

Sundsvall – Stockholm – (Riga)

Resan startade i ymnigt snöfall som tilltog när bussen körde genom norra Hälsingland. Det var så att värmepumpen från Zibro stannade i gryningen och sedan vägrade att starta, kanske motsvarade alla belackares synpunkter när jag installerade denna lågprisprodukt. Den hade gått bra under sommaren. ”Vänta bara tills kylan kommer”, sade belack­arna.

Jag blev blöt om fötterna redan under promenaden till busshållplatsen där fyra andra pensionärer väntade. Jag skulle börja resan med en kryssning till Riga och under veckan dominerades dessa av pensionärer. Jag var själv numera riktig pensionär efter att ha varit förtida några år. Viktoria skulle stanna hemma till lunch och Katarina skulle komma hem på lunchen och gå ut med Nikko.

I Hudiksvall kom solen fram och i Söderhamn var det redan snöfritt. Under lunchpausen vid Tönnebro åt jag mitt medhavda: smörgåsar med korv och ägg, bullar, kaffe. Men den svarta termos jag medförde visade sig läcka, så den fick jag snabbt dricka ur och slänga. Lite synd, en termos var bra på utflykter, men förhoppningsvis var serveringarna billiga i Georgien och jag skulle mestadels försöka att bo på vandrarhem.

De böcker som fick följa med på resan utöver guideboken från Lonely Planet var Aksel Sandemoses Varulven från 1959, Sven Lindqvists Älskares dagbok från 1981 och Vita Andersens Håll käften och var söt från 1978.

Klockan 20 gled M/S Romantica ut genom Stockholms skärgård. Det var en mycket lugn färd. Taxfreeförsäljningen började först efter ett par timmar, då jag kunde gå och handla ett par öl. Min snålhet tillät mig inte att gå till en av barerna och jag ville bara handla det jag konsumerade under kvällen. Ingen idé att köpa mera då jag skulle flyga nästa natt och kunde köpa mera då, om jag ville det. Låg och tittade lite på tevemonitorn i hytten, men kvällens fotboll, Tyskland – Sverige, verkade inte visas. Såg lite på uppträdandet i nattklubben och lyssnade på informationen om Riga, men drog mig tidigt åter till hytten och försökte sova. Det verkade vara väldigt lite folk med båten.

Stig Hägglund