Resa i Östafrika 13

Stan Products © Stig Hägglund (2014) Resa i Östafrika 21 oktober – 15 november 2013 Dag 13 Lördag 2 november Alla Helgons dag Stone Town, utfl Spice Tour Enligt planen skulle jag denna allhelgonadag vandra vid foten av Kilimanjaro, men nu skulle jag ut på en utflykt bland Zanzibars kryddor! Pratade med en engelsman vid frukosten som hade några dagars semester från sitt jobb på ett utskeppningsföretag i Mombasa. Han tyckte att det fanns fina stränder och naturområden utanför Mombasa, men han varnade också från att röra sig utomhus efter mörkrets utbrott. Det verkade nästan lika farligt som Nairobi. Tråkigt att höra om de relativt farliga platser jag hade framför mig. Kryddturen var välbesökt och gjordes med två minibussar. Vi var 15 turister totalt och vi gick med guide genom planteringar och fick lukta och smaka på olika kryddor och frukter; brödfrukt, citrongräs, kokos, kanel, clove, nutmeg, vanilj bland mycket annat och vi fick förstås också möjlighet att köpa kryddblandningar till bra priser och likt andra köpte jag en del – bra presenter! Jag kom bäst överens med Stefan från Düsseldorf, som jobbade för E-on, liksom hans franska fästmö. Han kände väl till Sundsvall, där ett av huvudkontoren låg. Pratade också med en tjej från Kalifornien och en holländska, som nu bodde i Interlaken, Schweiz. Holländskan bodde som mig på Jambo guesthouse och var på väg till Jambiani. I vår buss fanns också några tyska grabbar och franska och italienska par. En tysk medelålders kvinna jobbade I Zanzibar och gruppens äldste var irländare, men bodde i Edmonton, Canada och verkade vara över 70. Han dansade och spexade och såg att ha druckit whisky hela morgonen! Han hade också med sig en färgad ung man, som han tagit hand om – eller mera – för han verkade reserverad. Men han berättade att hustrun var kvar i Kanada. Efter rundan bland de odlade och vilda träden bjöds vi på lunch i en hydda: ris, spenat och kryddig potatisstuvning. God vegetarisk mat. Sedan for en stor del av gruppen tillbaka, medan jag åkte med dem som var kvar för att titta på en grotta, där slavarna gömdes för engelsmännen. De jobbade på fälten på dagarna och sov i grottan på nätterna. Det hade varit gångar från den naturliga grottan både till stranden någon kilometer bort och till byn åt det andra hållet, men de ansågs nu osäkra att använda och vi fick nöja oss med en titt på den fuktiga huvudgrottan, som inte verkade särskilt mysig att sova i. Då var det bättre att avsluta rundan vid den närbelägna stranden, där vi kunde löga oss en bra stund. På så vis fick jag också doppa mig på västra Zanzibar. Efter utflykten bar det förstås till Manu-Manus takterrass för en Safari - öl i solnedgången. Det var sista kvällen på Zanzibar och stunden med den kalla ölen i handen och solen på väg ner genom havet kändes som höjdpunkten på resan. Eller om det var djuren i nationalparkerna, så i alla fall avrundningen före hemresan! Satt och iakttog sällskapet vid bordet bredvid. En medelålders ljushyllt italienare i shorts och långt burrigt hår hade anlänt med två yngre svarta skönheter. Han satt ofta med mobiltelefonen under korta samtal, då han mest verkade dela ut order. Mobiltelefonen var onekligen ett fantastiskt redskap om man hade tillräcklig intelligens, företagsamhet och pengar. Då kunde man jobba överallt, även i en sådan här fantastisk miljö! Kvinnorna drack rött vin och tog bilder över staden och solnedgången. Kan också ha varit italienskor, eller så från fastlandet. Jag föreställde mig att han var en demonregissör, framgångsrik, som tog med sig sina kvinnor upp till takterrassen för att visa utsikten. De satt kvar när jag reste mig för att gå. De hade inte kommit för att det var happy hour! Fick se korta scener av jet – set - liv där uppe. Själv köpte jag lite kex på vägen åter till Jambo guesthouse och kokade där te. Sparade alltid pengar. Jobbade inte med mobilen. Men var ändå lite av iakttagande konstnär. Stig Hägglund